Jävlar, vilken resa! Hade inte den blekaste aning om vad den skulle handla om eller vara för typ av bok när jag påbörjade läsningen. Därför blev jag lite besviken när den visade sig vara (delvis) en dystopi, och till en början tyckte jag inte riktigt om den. Men ungefär halvvägs (när jag förlikat mig med genren) vände det och sista tredjedelen var riktigt bra. De allra sista sidorna fick jag rakt av gåshud! Detta gör att betyget i skrivande stund blir fem, eventuellt kan detta revideras senare till en fyra, men jag blev helt tagen.

Språket är väldigt poetiskt (inte konstigt eftersom Anyuru också är poet) och till en början, innan jag tyckte om den, tyckte jag nästan att det var för poetiskt och att det inte riktigt passade in, men nu efteråt har jag vänt i denna frågan med!