Estela har arbetat som hembiträde i 7 år hos en välbärgad familj i Santiago. Nu sitter hon i en fängelsecell och berättar sin historia. 

Jag valde att lyssna på den här boken i första hand för att jag sällan läser sydamerikanska författare och i andra hand för att den är nominerad till Årets bok. Det är en bok om klasskillnader och ojämlikhet och ger en intressant inblick i en annan kultur. Den är skriven i en slags monologform, vilket är ganska ovanligt, men fungerar bra till den här sortens berättelse. Jag upplever ändå att det blir lite långdraget och upprepande ibland, trots att det är en relativt kort bok. Jag tröttnar också fort på familjens dotter, som får utbrott titt som tätt. Trots detta så tycker jag ändå att det är en läsvärd bok för den som vill läsa något annat än skandinaviska och brittiska/amerikanska historier, men den får inte min röst som Årets bok.